Bedre seint en aldri - ferietur Gotland 2

Vi kjørte rundt litt på hele Gotland, måtte jo få med oss det meste når vi først var her.

Roma viste vi ikke var her....

Så vi måtte ta et besøk på kongsgården der.

.

Den lengste àllen vi noen gang hadde sett

Wenche ordner med parkering for traileren i skyggen

Roma Klosterruin är en av Sveriges största och vackraste sommarscener.

Varje år vallfärdar 25 000 entusiastiska åskådare genom alléerna mot spelplatsen för att tillbringa sommarkvällen på Romateatern, alltmedan skymningen tätnar och teaterljuset tar över och förhöjer mystiken i den gamla klosterruinen från 1100-talet.

Pilot 1 og 2...

Klinteklinten

Raukområde vid väg 146 och ca 2 km söder om Boge kyrka, areal: 2,8 hektar

En rauk er en bratt frittstående steinklippe eller et fjell, ofte betegnet som et restfjell, formet av erosjon; et geologisk fenomen som kan oppstå når relativt mykere bergarter på en kyst eroderer. Resultatet kan bli en fjellformasjon med stupbratte sider på alle kanter, en rauk. Erosjonen skyldes dels havet og bølgekraft, men ikke minst is  kombinert med tidevann har vært en viktig geologisk kraft i kystlandskap som har vært dekket av isbreer og havis. 

Moro for unga :-)

Solid vei-informasjon

Her er vi i området ved Lummelundagrottan.
Vi valgte å rusle utenfor, i stedet for å gå inn.

Originalt skilt

I Visby igjen

Visby domkirke

Visby domkirke, Sancta Maria, er fra 1225, og var opprinnelig de tyske kjøpmennenes kirke i byen. Det er Visbys eneste bevarte kirke fra middelalderen og et fantastisk byggverk.

Her klarte vi plutselig å kjøre midt inne i gamle byn...

Middagstid

Neste dag dro vi på ny oppdagelsesferd

Ut på tur på et av Gotlands høyeste punkt,
her fikk vi god utsikt over havet og,
 et lite steinindustriområde der det før ble laget slipesteiner.

Disse firebeine som er med på ferien:

Stallogaisas Tapper

Hennagardens Figaro Figlio

Hennagardens Belva

Hennagardens Destra

Navarras Prima Pallina

Navarras Wilda Wasa

Hennagardens Elena Eterna

Hennagardens Henna fra Hedmarken

Gotländsk stenindustri

Gotlands berggrund består av kalksten, men längst i söder finns också sandsten. Båda stensorterna är av god kvalitet och har använts i alla tider.

Under medeltiden hade man lärt sig hugga stenen och tillverka murbruk. Praktfulla kyrkor och hus uppfördes på ön av kalksten eller sandsten.

Redan på 1400-talet skeppades kalksten och bränd kalk till tyska städer vid södra Östersjön.

Efter det trettioåriga kriget blev gotländsk sten eftertraktad vara för befästningsbyggen runt Östersjön och för slott och adelspalats som uppfördes i Sverige. Många kalkugnar byggdes, särskilt vid öns nordöstra kust. Snart flyttade kalkugnsägarna från Visby ut till sina kalkugnar. Omkring kalkpatronernas stora gårdar uppstod något av en brukskultur. På några växte hela samhällen upp.

Kalktillverkningen krävde mycket bränsle. När bristen på skog blev akut infördes regleringar. Sedan de tagits bort vid mitten av 1800-talet byggdes åter många kalkugnar.

Kalkexporten avtog i slutet av 1800-talet. En cementfabrik uppfördes i Visby och senare tillkom ytterligare två. Endast fabriken i Slite återstår idag.

Till industrin i början av 1900-talet behövdes mycket kalk. Då öppnades flera stenbrott på ön. Brytningen mekaniserades snart och mindre platser lades ned. Brytningen sker idag i Storugns och i Slite.

Sandsten har använts alltsedan förhistorisk tid. Under medeltiden och under 1500-1700-talen användes den främst som byggnadsmaterial och till utsmyckning av kyrkor och palats. Med jordbruksutvecklingen i slutet av 1800-talet blev efterfrågan på slipsten och brynen stor. År 1873 bildades Gotlands slipstensbolag i Burgsvik med upp till 150 anställda. Stenen togs från brott söder om Burgsvik. Idag sker tillverkningen helt maskinellt med ett tiotal man. Stenen tas numera i Grötlingbo.

På bilden syns ett tidigare sandstensbrott. De som arbetade där var bönder från trakten, som hade detta vid sidan av jordbruket och fisket. Man bröt under vår, sommar och höst. Blocken lossades och delades med hjälp av kilar. Slipstenens diameter togs ut med en passare och stenens kanter höggs till med mejslar och klubba.

Et av nok Gotlands høyeste punkt

Lange smale murer...

Noen er sultne igjen.

Her ble det deilig lunsj, på en liten plass ute i ingenmannsland...

På Gotland var det utrolig mange kirker.

Men de har nok hatt samme tegning, for omtrent alle var helt like..

Forskjellige utgaver av vindmøller

Järnvegs-museum

Gotlands Hesselby Jernväg i Dalhem är den enda rälsen som finns kvar av öns järnvägsnät.

Under de sommardagar tågen inte körs kan man hyra cykeldressiner och färdas från Hesselby station till Tule station och tillbaka, totalt 6 kilometer

Her var det ønske om å få prøve seg på dressin

Selvfølgelig ble alle utlånt nettopp før oss,
men vi fikk leke oss litt med en nyere utgave av dressin :-)

Her går det unna ja...

Praktisk med barnesete :-)

På tur til botanisk hage.

DBWs botaniske hage

Den botaniske hagen i Visby inneholder mange planter som ellers trives best i varmere klima, for eksempel morbær, fiken, valnøttstre, tulipantre, duetre, magnolia med mer

Hmm ikke sikkert du skulle spist de bærene kanskje...???

Trekløver

Ny dame?

Oskar måtte jo bare posere her :-)

Oscarsstenen är en minnessten på Visborgsslätt i Visby som restes av officerskåren vid Gotlands nationalbeväring till minne av den 14 juni 1854 då kung Oscar I till förbandet överlämnade tre fanor. Vid 100-årsjubileet av den första fanöverlämningen den 14 juni 1954 överlämnades chefen för armén på konungens befallning en ny fana. Till minne av detta försågs stenen på baksidan med en ny relief av den fanan. Kung Gustaf VI Adolf skrev sitt namn på stenens baksida i samband med Gotlands nationalbevärings 150-årsjubileum den 28 maj 1961. Platsen ligger ett par hundra meter från före detta Gotlands regemente (P 18).

Stenen är av kalksten och är cirka 5,4 meter hög, 1,8 meter bred vid basen och svagt avsmalnande uppåt samt 0,35 meter tjock. På västra sidan står i förgyllt djuprelief mellan en kunglig krans och tre stenar med Gotlands vapen i högrelief: "OSCAR I 1854". På östra sidan är två infällda kalkstensplattor. Den översta, 0,55 x 0,45 meter stora och med välvd översida, har Gotlands vapenfana i högrelief och över denna står i djuprelief: "13.6.1954". Den nedre plattan, 0,33 x 0,58 meter stora, har följande text i förgylld djuprelief: "Gustaf ? 1961" Stenen står direkt i marken på en plan, artificiell jordkulle, 13 x 13 meter och 0,7 meter hög. I varje hörn står en utåtriktad kanon på trävalett. Kullen omgärdas av stenstolpar sammanbundna med en järnkätting

Flere bilder fra Gotland i neste innlegget merket 3.

Her er vi blant annet en tur hos Pippi Langtrømpe :-)